GALLERI ODVALDS

Välkommen > Gården Odvalds


Gården Odvalds

I september 1997 såg vi en annons i Dagens Nyheter. ”Vackert kalkstenshus om ca 250 kvm med stort renoveringsbehov men med bevarad miljö såsom 5 st kakelugnar, breda golvtiljor samt gamla spegeldörrar”. Vi åkte till Gotland över en helg och tittade – och förundrades.

Gården hade varit obebodd sedan mitten av 50-talet. Det regnade in i salarna på övervåningen, golven med de breda golvtiljorna var delvis uppruttnade och mogna för utbyte.
Kakelugnarna och övriga eldstäder var det eldningsförbud i. Byggnaden saknade indraget vatten och el.

Hela fastigheten hade dock en air av Provence med mycket charm och en totalt igenvuxen stor trädgård. Faktum var att vi först inte kunde hitta gården pga att den var osynlig från vägen.

Efter en genomgång och diskussion med mäklare och ägare beslöt vi oss för att projektet var för stort, för att inte säga omöjligt.
Efter hemkomsten fick vi genom vänner kontakt med några gotländska hantverkare som också tittade åt oss och gjorde några kalkyler.
På den vägen blev vi så småningom ägare.
Sedan dess har vi tillbringat många timmar med verktyg och målarpenslar i händerna.

Tack vare mycket duktiga och gedigna hantverkare och grannar som många av dem nu är nära vänner blev det möjligt att successivt komma fram till lösningar på olika problem.

De breda golvtiljorna ersattes redan första året med likadana nya. Kakelugnarna är numera eldningsbara innebärande högre s.k. mysfaktor och förhoppningsvis lägre elkostnader på sikt.
Spegeldörrarna är reparerade och målade. Tak har bytts, väggar putsats om, el och vatten är indraget för att bara nämna en liten del av allt som genomförts.

Gården har sitt ursprung från 1630-talet då ju Gotland var danskt.
Allt tyder på att mangårdsbyggnaden då var en enkelstuga. Som vanligt varit på Gotland startade många gårdar som enkelstuga, byggdes till och byggdes på med övervåning och sedermera även bakbygge.

Vi hade kontakter med länsantikvarieämbetet för att utröna om det gick att få några bidrag.
Mangårdsbyggnaden kom inte i fråga men däremot brygghuset som är lite speciellt och förhållandevis stort.

Stefan Haase hjälpte oss att göra en mycket fin arbetsbeskrivning och ansökan lämnades in.
Vi kom högt upp på listan över prioriterade objekt men några pengar fanns aldrig. Efter tre års väntan insåg vi att vi inte skulle få något bidrag.
Nu i efterhand är vi delvis glada för det. Innebörden var att vi istället fritt kunde renovera och ändra så att det passade oss och våra behov.
Den fina arbetsbeskrivningen kom ändå väl till pass.

I brygghuset kan vi nu husera, om än i omgångar, våra fyra barn med familjer (elva barnbarn) och andra gäster. Så t.ex. brukar våra utställande konstnärer övernatta hos oss i samband med vernissagerna.

Två av barnen har vigts i Linde Kyrka och efterföljande fest, med helstekta lamm, har ägt rum på gården.
Våra ursprungliga tankar var att göra mangårdsbyggnaden beboelig och för övrigt se till att de andra byggnaderna inte rasade ihop. Inne på sextonde ägande året kan vi nu konstatera att övriga byggnader; brygghuset, magasinet, svinhuset, kycklinghuset, elverkshuset, mjölkboden och lagården också har tagit tid och kraft. För att inte tala om den igenvuxna trädgården.

Sammanbyggd med lagården fanns tidigare en tröskvandring. Taket hade rasat in och eternit och stora träbalkar låg i en enda röra. Denna del gick inte att rädda utan alltför omfattande insatser. Men bråten är nu i stort sett undanstädad. Numera har vi faktiskt användning av alla byggnader på gården. Hönsen har sitt hus och lamm bor tidvis i ett annat. 
Fyra av byggnaderna används för galleriverksamheten etc.

Trädgården är egentligen värd en särskild epistel. Under första halvan av 1900-talet ägdes gården av en mycket botaniskt intresserad person.
Den hemlighetsfulla trädgården som nu får alltmer omvårdnad, utan att för den skull bli något perfektionistiskt exemplar, har många intressanta och ovanliga växter. 

Under senare år har ett trådgårdshus tillkommit. Det är planerat och ritat utifrån gamla fönster som fanns tillgängliga i olika utrymmen på gården.

Vi har fått ett mycket fint mottagande av byns invånare och gotlänningar överhuvudtaget.
Under sommarperioden träffas våra närmaste grannar hos oss på en traditionell årlig fest. Då berättar man gärna om Madame Pettersson, en gång i tiden husets ”herre”. Av någon anledning har hon tidigare spökat i huset men vi har faktiskt blivit sams med henne också. Så nu är det lugnt. Det finns många historier och myter om gården. Vi har försökt efterforska lite om dess historia bl.a. genom besök hos landsarkivet. Det finns en samlad förteckning över alla som bebott gården sedan 1630. En brokig men intressant samling.

Namnet Odvalds härstammar från orden: Audh Valdr. Audh betyder rikedom, lycka och Valdr betyder härskare. Vår tolkning av detta översatt till vår tid är att vi är tillfreds på gården och är de som huvudsakligen bestämmer över vad som ska ske här och det är en stor lycka för oss.